Archive for april, 2010

Att vara en supersjtärna kan faktiskt i många avseenden vara ganska krävande ibland. För även om vi vanliga människor verkar tro att alla stora stjärnor lever ett glassigt liv, så behöver det inte alltid vara så. För även dom behöver ju ett vardagsliv ibland, även om det så innebär att laga sin egen frukost eller att hänga upp tvätten. Förutsatt att man inte har ett eget hembiträde, vilket säkerligen en hel del av alla stjärnor har.

Men som vi alla vet så skiljer man faktiskt på stjärnor och stjärnor. För det är ju en stor skillnad mellan exempelvis Oprah Winfrey och en ny up and coming såpastjärna. Ni kan ju i alla fall räkna med att Oprah Winfrey har en egen städerska, kock, hembiträde och PT. Rykten säger till och med att hon brukar pimpa alla sina bilar med ett särskilt billack som gör att bilen får en extra glans, det vill säga ett högre stjärnstatus.

Detta låter säkert både knäppt och bortskämt, men de flesta stjärnor blir nog det med åren. De tappar helt enkelt perspektivet på livet och allting runt omkring dem måste vara status och flashigt på alla sätt och vis. Någonting som till exempel såpastjärnorna aldrig kommer att kunna nå upp till, i alla fall inte på tio år.

Trailern som reklamform har funnits ganska länge, även om den absolut inte har funnits lika länge som filmen i sig. Den har ibland varit längre än den är idag, och ibland bara bestått av en bild på filmen medan repliker från den har spelats upp.
En film trailer kan idag komma i olika former. Vissa trailers är beklagansvärt långa, där man mer eller mindre hinner se hela filmen, men utan dess ”färdsträckor”. Man hinner se inledningen, problemet och lösningen på problemet. Inte särskilt kul, kan man tycka, då är det betydligt mer intressant och eggande med vad man i filmvärlden kalla för en ”teaser”. Det är, precis som namnet antyder, ett litet retande smakprov från filmen, kanske i form av en enda talande scen, eller en enda talande situation.
Ibland är det bara en röst som talar medan man får se början på filmen, innan förtexterna ens har kommit. Den här formen av kort och vag trailer är i alla lägen att föredra tycker vi, eftersom att den inte skriver tittaren på näsan utan snarare gör honom eller henne sugen på att se och lära sig mer.
Teasern är egentligen mer respektfull mot publiken, eftersom att den snarare fungerar som en sorts inbjudan än som en hel redovisning som ingen bett om. Ibland händer det ju att man ser en trailer och tänker: Den där filmen verkade bra, synd att jag nu i princip redan har sett den!

Är det någon som alla människor tycks ha en åsikt om så är det stjärnan Madonna. Visst kan man förstå att hon under årens lopp har trampat på en öm tå eller två, och i det här ungdomens besatta samhället är det kanske inte så konstigt att det finns de som kritiserar henne för att överhuvudtaget vara aktiv, än mindre på ett så provokativt sätt, fortfarande nu. Hon är ju egentligen inte alls gammal, ändå är det svårt att hålla uppe tempot med tjugoåringarna som i övrigt är majoriteten av befolkningen i branschen.
Men trots att man kan invända mot vissa av hennes beteenden så är det ju läckert hur oerhört produktiv hon har varit, hur många bra låtar hon har gjort och framfört och hur länge hon har lyckats hålla igång. Det måste vara svårt att hålla sig känd så länge som ”Maddie” trots allt har gjort. Konkurrensen är hård, och marknaden krävande. Alla vill göra sin egen musikinspelning.
Å andra sidan kanske Madonna nu för tiden kan räkna sig till de där som alltid kommer att vara kända, oavsett hur aktiva de är; så som Mick Jagger, Tina Turner, Johnny Cash eller varför inte Elvis Presley? Har ikonstämpeln väl placerats där så har den.
Och på ett sätt är väl egentligen Madonna, som fortfarande aktiv artist, större än i princip alla andra, utom möjligen den evige Michael Jackson.
Madonna och MJ gick ju faktiskt till Oscarsgalan en gång i tiden – gissa om de var ett iögonfallande par!

Vi hoppas att Madonna ska hålla igång minst lika länge som hon har gjort hittills, och hon har vårt fulla stöd som världens största, kvinnliga artist!

1980 gjordes en film av David Lynch som fortfarande idag väcker många starka känslor och diskussioner om det mänskliga släktet och dess förmåga till tolerans och förståelse: The Elephant Man, som bygger på en sann historia.

Med superstjärnan Anthony Hopkins som något av en berättare, och samtidigt inte entydigt god, får man lära sig berättelsen om John Merrick som var deformerad till den grad att många inte betraktade honom som en människa. I den här filmen får man som tittare lära sig att att först acceptera, och sedan ta till sig, John Merrick och uppriktigt ömma för honom.

Skådespelarinsatserna är anmärkningsvärt bra och det är verkligen en gripande och hjärtskärande film. Samtidigt har den många element av hopp och förtröstan i sig i och med att John Merrick faktiskt bemöts med respekt, intresse och vänskap under perioder av sitt liv. Se till att se den, oavsett om det blir på hyrfilm eller köpfilm.

Förmodligen är det välgörande för tittarna att se den här sortens film som i princip forcerar fram tolerans hos en, eftersom att det är så farligt lätt att bara känna rädsla och förakt för vad som är främmande. Fler filmer av det slaget! Och  många superstjärnor i filmerna!

Humphrey Bogart – född 1899 och är något av urbilden av den chevalereska kvinnokarlen som kan föra sig i alla situationer, även om han har en upproriskt hjärta. Han är känd för många filmer, men Casablanca är sannolikt den mest kända, där han spelade mot Ingrid Bergman. ”Bogies” kärleksliv var omdiskuterat, men han hade ett äktenskap med Lauren Bacall fram till sin död 1957. De har bland annat en son tillsammans. Bacall lever än.

James Dean – Rebellen som förblir den eventuellt största manliga ikonen, delvis på grund av hans tragiska och tidiga död som 24-åring i en bilolycka. Han hann bara medverka i ett fåtal filmer, men dessa gjorde honom episkt känd och eftertraktad, både som skådespelare och som sexsymbol. Han spelade traditionellt ”arga ungdomar”, men med noblare avsikter än vad som först gavs sken av.

Marilyn Monroe – den eventuellt största kvinnliga sexsymbol som funnits, något av en motsvarighet till James Dean i och med sitt spektakulära utseende, tragiska bortgång och exploaterade kändisskap. Marilyn Monroe spelade i betydligt fler filmer än Dean, och hann ha uppmärksammade relationer med bland annat Joe di Maggio, JFK (ryktades det) och Charlie Chaplins son.

Alla de här skådespelarna gjorde Super 8 filmer, vilket var den tidens stora filmformat. Idag finns förstås nästan alla deras filmer på DVD och Blu Ray, men det fanns en tid då den formen av teknik fortfarande ansågs otänkbar!

Ny post, förslagsvis om superstjärnor i filmens gamla värld under Super 8 tiden

Att superstjärnor lever ett dekadent och lyxigt liv kan vi nog alla hålla med om.  Och att deras vardag kanske inte ser exakt likadan ut som våran, kan vi ju bara gissa, men detta stämmer troligtvis till stor del. För även om till och med superstjärnor kan vara lite halvsunkiga ibland, så kan vi nog konstatera att deras liv kretsar mest kring champagne, ostron och allmän upppassning.

Man kan väl helt enkelt konstatera att ett liv som stjärna inte är särskilt ansträngande. Många sitter mest bara och chillar varje dag och dricker sin champagne tillsammans med sina tjusiga vänner. Men faktum är att champagne inte är det enda lyxiga som kändisarnas liv kretsar kring. Det finns så mycket andra dekadenta vanor som dessa stjärnor har i sina liv.

Det kan vara allt ifrån att ha en personlig assistent, till att ha en personlig frisör. Och oavsett vad dessa personliga yrkesfolk gör, så ska de alltid vara tillgängliga att tillfredsställa sin stjärna. Oavsett plats eller tid. Man kan alltså utan tvekan konstatera att många stjärnor där ute har höga krav på sin omgivning och låter sig inte behnadlas som en vanlig person i första taket. Även om säkerligen lite självdistans hade varit på sin plats hos dessa personer.